Veckan innan påsk var jag och maken i Rom på ett femdagars avbrott i vardagen. Det var som det skulle! Sol, gott vin och ännu godare mat. Jag minns särskilt en pastarätt med de allra spädaste små gröna sparrisar jag någonsin sett på en trattoria i stadsdelen Trastevere. Men jag tänker inte ge mig i kast med att försöka härma receptet, det är dömt att misslyckas. Och så är det ju som det är med resminnen, några mår bäst i huvudet.

Det blir i stället en utflykt till familjen Sopranos middagsbord! Jag köpte kokboken som är inspirerad av den amerikansk-italienska maffian i New Jersey för massor av år sedan, när jag var som mest inne i tv-serien.
Jag fastnade för ett av få helvegetariska recept, som i originalet heter Janices vegetariska ugnsbakade ziti.
Varning på plats! Den tar lång tid att laga, så spara rätten till helgen snarare än att laga mellan jobb och träning.

Det här behöver du (6-8 portioner)
300 gram färsk svamp (gärna portabello)
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
4 förpackningar krossade eller passerade tomater
2,5 deciliter frysta gröna ärtor
500 gram pasta (Ziti om du hittar, jag tog tortiglione)
2,5 deciliter riven parmesanost
250 gram ricottaost
225 gram mozzarella
Salt och peppar efter smak
Olja till stekning

Gör så här
Putsa svampen och skär i skivor. Skala och hacka lök och vitlök. Fräs grönsakerna i oljan tills de fått fin färg och vätskan kokat in. Tillsätt tomatkross, salt och peppar. Låt småputtra i cirka 30 minuter.
Koka pastan enligt anvisning. Värm ugnen till 175 grader. Skär mozzarellan i små tärningar.
Häll i ärtorna i tomatsåsen. Låt pastavattnet rinna av. Blanda pastan med 7,5 deciliter av såsen och 1,5 deciliter riven parmesan. Rör runt. Täck botten på ett stort ugnssäkert fat med hälften av pastan. Sprid ricottan över och häll på 2,5 deciliter sås och strö över mozzarellan. Avsluta med resten av pastan, såsen och det sista av den rivna parmesanosten.
Täck med folie och ugnsbaka i 45 minuter. Ta bort folien och låt baka i cirka 15 minuter till, tills såsen bubblar sig och ytan är gyllenfrasig. Låt stå en stund innan servering. Njut med en god sallad och ett glas (minst) valpolicella ripasso.

Avslutningsvis: en hälsning från Rom i form av Fontana di Trevi. (Det tog en stund att hitta en turistfri vinkel.)