Etikettarkiv: Skördetid

Inlagda gröna tomater

Standard

Trots att sommaren var en vädermässig växthuseffekt utan dess like så hann inte alla mina tomater mogna fullt ut innan höstens första frost kom. Visserligen mognar de flesta på ett fat inomhus, men inte alla. Jag ville inte riskera att närmare ett kilo bara skrumpnade bort. Men vad göra? Som vanligt ger google svaren. Jag fastnade för ett av många recept och trixade lite med ingredienserna. Detta är min, förenklade, variant.

Det här behöver du (två medelstora burkar)
Cirka 600 gram gröna tomater
1 matsked salt
Inläggning:
2 deciliter ättiksprit
3 deciliter vatten
2,5 deciliter strösocker
2 chilifrukter
Glasburkar med lock

 

 

Gör så här
Värm ugnen till 120 grader.
Skölj tomaterna, ta bort fästet och stick hål på skalen. Koka upp vatten och salt i en stor kastrull. Lägg ner tomaterna och låta sjuda i ett par minuter. Låt dem sedan rinna av i durkslag.

Ställ in glasburkar och lock på en plåt i ugnen i tio minuter så att de steriliseras.

Koka upp ättiksprit, vatten och socker till lagen och rör tills sockret löst sig. Tillsätt hackad chilifrukt och tomaterna. Låt sjuda i tio minuter.

Fördela tomaterna i de steriliserade burkarna. Koka lagen i två–tre minuter till och häll sedan över tomaterna så att de täcks. Sätt på locket direkt och låt burkarna svalna.

Servera tomaterna kylskåpskalla som tillbehör till allt som behöver en syrlig smakbrytning. (Recept på en sådan rätt kommer inom kort!)

Fylld paprika med oliver, svamp och nötter

Standard

Fylld paprika går att variera i all oändlighet och av de tre recept jag publicerat tidigare (Fylld paprika, Fylld paprika med brie och Vegofärsfylld paprika med ajvarsås) har jag dragit slutsatsen att rätterna har två saker gemensamt: de smakar förträffligt men gör sig inte så bra på bild.

Samma gäller variant nummer fyra. Den har ett mustigt inre som får smaklökarna att jubla, men som får esteten i mig att vända bort blicken. Utsidan räknas inte! In och laga för den här är värd jobbet.

Det här behöver du (fyra portioner)
4–6 paprikor (beroende på storlek)
200 gram portabello (eller annan färsk svamp)
100 gram valnötter
1 skiva (30 gram) grovt rågbröd
0,5 deciliter matlagningsgrädde
200 gram svarta oliver
2 spansk peppar
200 gram tomater
1 citron (endast skalet)
2 vitlöksklyftor
100 gram riven ost
Salt och peppar efter smak
Rapsolja till stekning

Gör så här
Värm ugnen till 220 grader.
Putsa svampen och dela den i mindre bitar. Skölj och torka tomater, spansk peppar och paprika. Halvera paprikan och ta bort innanmätet men låt fästet vara kvar. Grovhacka tomaterna, finhacka pepparn. Skala och finhacka vitlöksklyftorna samt oliverna. Grovhacka valnötterna.

Skär rågbrödet i fina tärningar och lägg i en bunke tillsammans med matlagningsgrädden. Låt brödet suga in vätskan.
Stek svampen i rapsolja i 4–5 minuter. Låt vitlöken fräsa med i slutet.

Blanda ner tomater, spansk peppar, valnötter och oliver med det uppblötta brödet. Salta och peppra. Riv i citronskalet. Blanda ned fräst svamp och vitlök och rör om ordentligt.
Fyll paprikorna med röran. Toppa med riven ost. Ställ i ugnsform och täck den med grillfolie. Baka i ugnen i cirka 35 minuter. Ta bort folien och gratinera i tio minuter till.

 

Servera med en sallad eller bara en rejäl giva goda tomater.

Skördegryta [2018]

Standard

Äntligen höst! Inte för att jag ledsnat på sommaren, men alla årstider har sin charm och september är en riktigt fin månad när den behagar sätta den sidan till. Klar luft, strålande sol … och en trädgård full med godsaker! Efter fem år med hus känns det fortfarande lika härligt att kunna gå ut en sväng och komma in med famnen full av smakrika grönsaker.

I år testade jag att göra en gryta som i stort sett bara innehåller ingredienser som är minst sagt närodlade. Undantaget är kryddorna, rapsoljan och riset som serveras till – någon måtta får det väl vara. Nästa år kanske jag testar att odla något nytt, så detta är alltså årets variant [2018]. En mustig historia, som dessutom blev vegansk av bara farten.

Det här behöver du (fyra portioner)
8–10 plommontomater (eller valfri medelstor sort)
4 paprikor
1 stor gul lök
2 chilifrukter (jag tog en spansk peppar och en piri piri)
2 vitlöksklyftor
4–5 stjälkar bladpersilja
2 matskedar torkad rosmarin
1 tesked paprikapulver
Salt och svartpeppar efter smak
Olja till stekning

Gör så här
Skala och finhacka lök och vitlök.
Skölj paprikan och rensa bort kärnor och hinnor från insidan. Skär i grova bitar. Skölj och finhacka chilin. Ta bort fröna om du vill ha en lite mildare smak.
Stek paprikapulvret i oljan ett par minuter, tillsätt gul lök, paprikabitar och hackad chili. Rör om. Tillsätt vitlöken. Mortla den torkade rosmarinen och häll i paprikagrytan. Fräs vidare på något lägre värme.

Skålla tomaterna. Börja med att skölja och skära en skåra i varje. Koka upp vatten och låt tomaterna koka knappt en minut. Häll dem i ett durkslag och skölj med iskallt vatten. Dra av skalet och tärna tomaterna grovt. Häll i paprikablandningen och låt puttra 10–15 minuter. Tillsätt lite vatten om du vill ha en tunnare konsistens.

Koka ris till under tiden. Skölj, torka och dra av persiljebladen från stjälkarna.
Smaka av grytan med salt och peppar.
Servera grytan med ris och strö över persiljeblad.

 

Den här gången hamnade min rakt i matlådan för vidare transport till makens jobb. Han gav tummen upp!

 

Syrligt äppelmos

Standard

 

Det är ett sånt där år igen då mitt (och många andras) äppelträd bågnar av frukt. Senast det hände var 2016 och då gjorde jag en massa gott: äppelsnacks, äppelpaj och äppelmos – men det sistnämnda kom aldrig så långt som till ett inlägg på veckans vego.

Bot och bättring i dag!

Här kommer ett superenkelt recept som i det närmaste är sockerfritt. Och du kan göra moset på knappt mogna äpplen, om du gillar lite syra. Om älskar syra kan du ta bort sockret helt.

 

Det här behöver du (en sats)
1,7 kilo äpplen
2 matskedar rörsocker (eller valfri sort)
1 deciliter vatten

 

 

 

 

 

Gör så här
Skölj och skala äpplena, ta bort insektsangripna och skadade partier samt kärnhuset. Skär i mindre bitar.
Lägg äppelbitarna i en kastrull, tillsätt vattnet och koka upp. Låt puttra på medelvärme tills bitarna mjuknat (cirka 15 minuter, men det beror på hur stora klyftorna är).
Tillsätt sockret och rör om, låt koka ytterligare några minuter så att kristallerna löser upp sig.
Ta kastrullen från värmen och stöt äppelbitarna med en potatisstöt tills det blir ett mos. Låt kallna i vattenbad.

 

Häll moset i formar så att du har till 4–5 dagar. (Jag använder främst äppelmos som topping på frukostgröten.) Frys in det du inte vill äta direkt.

Och … här kommer ett bildbevis på att jag har ungefär 500 äppelmos-kok kvar innan hösten är slut!

Caprese á la Minna

Standard

Jag har aldrig gjort caprese-sallad och tror faktiskt inte ens att jag smakat. Konstigt! Jag gillar italienskt, sallader, mozzarellaost, fina tomater, god olivolja … vilket i stort sett är vad som krävs för att göra denna fina förrätt.

Jag la till min eviga käpphäst – citronzest – och bytte ut basilika som är det klassiska gröna mot bladpersilja, för det hade jag gott om i min kryddlåda. Det är alltså var ”á la Minna” kommer ifrån.

Resultatet? Så. Jäkla. Gott. Och enkelt!

Det här behöver du (4 små förrätter)
250 gram mozzarellaost
4–6 tomater beroende på storlek
4–5 stjälkar bladpersilja
Skal från en halv citron samt 4 matskedar av saften
3–4 matskedar olivolja
Salt och peppar efter smak

 

 

 

 

Gör så här
Skölj persiljan, dra av bladen från stjälkarna och låt torka på hushållspapper.
Skölj tomater och skär i fina skivor. Skär mozzarellan lika tunt.
Varva tomat och ost på tallrikar. Riv över citronskal och pressa på lite av saften. Ringla på olivoljan och strö över persiljebladen. Dra några varv med salt- och pepparkvarn.

Servera med ett glas rött.

Buon appetito!

Sommarrepris 2: persiljesmör

Standard

Min bloggsemester går in i vecka två. Jag var ute nyss och putsade lite i min trädgård och kom på att det kan vara hög tid att påminna om allt gott som går att göra nu och som kan ge glädje under den långa vintern som nog faktiskt ändå kommer någon gång.

Varsågod: skördetid persiljesmör, mitt recept från augusti 2015.

Min pico de gallo

Standard

Jag har tillfälligt bytt ut mitt frilansliv. Nu sommarjobbar jag i nio veckor, knappt hälften kvar, och har märkt hur knixigt det kan vara att få till allt det vardagliga när någon annan bestämmer över min tid. Som det här med maten. Har blandat ihop sallad på lösvikt i den lilla matbutiken på hörnet när jag inte lyckats få in rutin på matlåda. I mixen av goda saker att välja på finns pico de gallo, som är en mexikansk salsa. I dag testade jag en egen variant gjord på godsaker som börjat mogna i trädgården.

Det här behöver du

1 spansk peppar

3-4 tomater

1 liten rödlök

Ett knippe slätbladig persilja

Knappt en deciliter myntablad

Saft av en lime

Salt efter smak

Gör så här

Skölj och finhacka tomat, peppar, mynta- och persiljeblad. Skala och finhacka löken. Blanda allt i en bunke och pressa limejuice över. Salta, blanda och låt stå i ett par timmar så att smakerna hinner mogna. Servera till grillat eller annat som mår bra av sällskap med sting.

Myntapesto till pasta med mera

Standard

Vår odlingslåda för färska örter ser ut som en djungel. Pepparmyntan trivs ypperligt i värmen och håller på att ta över och skapa sig ett eget kungarike. Jag högg mig fram med en machete (nåja, plockade med mina bara händer) och mixade ihop en pesto baserad på mynta i stället för basilika.
Och eftersom jag har råvara så att det räcker och blir över – maken har f o r t f a r a n d e inte gjort den där utlovade mojiton – så kommer jag att ta mer nästa gång. Jag lät mig inspireras av Kökets recept (men några små ändringar) men tyckte nog att det kunde ha smakat ännu mer mynta

Men peston blev mycket god! Du kommer knappast känna behov av att köpa på burk när du provat detta.

Det här behöver du (en sats till åtta portioner pasta eller dip till en buffé för åtta–tio personer)
2,5–3 deciliter färska myntablad
1 deciliter pinjenötter
1 vitlöksklyfta
1,5 deciliter riven parmesanost
Skal och saft av en halv till en citron, beroende på storlek
1 deciliter olivolja
Salt och peppar efter smak

 

 

 

Gör så här
Lägg myntablad, pinjenötter, vitlöksklyftan och parmesanosten i en mixer. Riv i citronskal och pressa i saften. Mixa tills allt blivit slätt. Tillsätt olivoljan och kör ett varv till så att allt blandas. Smaka av med salt och peppar.

Blanda några matskedar pesto i nykokt pasta och toppa med parmesanost, eller servera som dippsås till en bit grillad halloumi.

Skördesallad

Standard

Nu har en tid av rikedom infunnit sig. För jag känner mig verkligen rik när jag kan springa ut i trädgården och bara plocka ihop en samling mogna grönsaker, gå in i köket och skapa en hel måltid. Utöver egenodlade godsaker som rödlök och tomat innehåller min skördesallad  även ruccola och citron som jag köpt i butik. Det är inte fusk! Någon har väl skördat även dem?

Det här behöver du (4 portioner)
40 gram gröna bönor (haricot verts)
30 gram persiljeblad
100 gram ruccola
300 gram tomater (16 små)
100 gram rödlök (2 små)
4 stjälkar torkad rosmarin +1 stjälk torkad fransk dragon (dragon kan uteslutas – totalt ska det vara 1-2 matskedar mortlade örter)
1 deciliter rapsolja
1 matsked dijonsenap
saft från en kvarts citron
Salt och peppar efter smak
Ev lite vatten till spädning

Gör så här
Skölj alla grönsaker. Ansa bönorna, dela tomaterna i två-fyra delar beroende på storlek. Skär rödlöken i tunna ringar.
Gör vinägretten: Repa av bladen från de torkade örterna och mortla till ett fint pulver. Häll olja i en stor salladsskål, vispa i örter, citronsaft och dijonsenap. Späd med vatten om vinägretten är för tjock. Smaka av med salt och peppar.
Tillsätt alla grönsakerna utom bönorna och blanda väl. Hit kan du förbereda.
Grilla bönorna och blanda med resten av salladen. Servera som en lättlunch eller som tillbehör till exempelvis en grilltallrik.

Skördetid: vinbärsgelé

Standard

Jag älskar verkligen den här årstiden! I min trädgård växer det så det knakar och det är bara att gå ut och plocka finfina råvaror när helst lusten faller in. Vissa gamla buskar och träd är lite väl duktiga på att producera. Vi har till exempel så mycket röda vinbär att jag får efterlysa folk som vill komma och plocka. Och själv gör jag så gott jag kan för att ta tillvara det röda guldet. Förra året blev det vinbärssaft (har fortfarande inte smakat). I år testade jag att göra gelé.

 

Det här behöver du (en sats = två medelsmå burkar)
1 liter vinbär (valfri färg)
250 gram syltsocker med pektin + 100 gram strösocker (total sockermängd ska vara 100 gram per deciliter vinbärssaft)
1 deciliter vatten

Gör så här
Koka bären med vattnet i cirka 15 minuter. Mosa bären mot kastrullkanten med en slev. Sila ned i en bunke. Jag brukar använda en ren diskhandduk som jag placerar över en vanlig sil. Låt rinna sakta i cirka en halvtimme. Diska kastrullen.

Mät upp saften och häll tillbaka i kastrullen tillsammans med rätt mängd socker. Låt koka ungefär 20 minuter. Ta bort skummet med en hålslev.
Gör ett geléprov: droppa lite av saften på en tallrik, vänta några sekunder och för skeden igenom. Om strecket blir kvar är det klart, om massan flyter ihop behöver den koka lite till.
Häll upp på rena glasburkar och låt svalna.

Vinbärsgelé är inte det mest naturliga tillbehöret till vegomat, men kanske kan det passa till min ”köttfärslimpa”? Annars utmärkt som gå bort-present. Det gäller bara att spara på fina glasburkar.