Etikettarkiv: Smakrikt

Rotfruktspuré

Standard

Även om det är december finns det ju några helt vanliga vardagar att fylla med mat. För ett tag sedan provade jag att laga rotfruktspuré i stället för vanligt potatismos. Kändes lyxigt och gott –  rotmosets kusin från stan.

Det här behöver du (4-5 portioner)
850 gram rotfrukter (till exempel morötter, potatis och palsternacka)
2 vitlöksklyftor
cirka 30 gram smör
Ev. 0,5 deciliter matlagningsgrädde
Salt och vitpeppar efter smak

Gör så här
Skala och skär rotfrukterna i mindre bitar. Skal vitlöksklyftorna. Koka allt i lättsaltat vatten tills rotfrukterna är mjuka (hur lång tid det tar beror på hur fint du skurit dem).

Häll av vattnet. klicka i smöret och vispa med elvisp tills purén är slät.

Späd med matlagningsgrädde om den är för fast. Smaka av med salt och peppar.

Servera med vad som helst som du kunnat ha potatismos till.

Marinerad rödkålssallad

Standard

Tidigare i höstas följde jag SVT-serien Bästa dieten. Inte för att jag tänkt gå på någon diet, men jag var ändå nyfiken på hur deltagarna skulle påverkas av att äta LCHF, veganskt, 5:2 och sist men inte minst: tallriksmodellen, som baseras på livsmedelsverkets rekommendationer. Den sista är kanske närmast min egen matfilosofi; ät av det mesta, men lite mindre av något och mer av annat.

Jag fick mig en liten tankeställare. Det är nog inte riktigt så mycket grönsaker som det borde på min egen tallrik. Trenden är dessutom nedåtgående, vi var mycket noggrannare med den där broccolibuketten för några år sedan. I dag kan det lätt bli en jätteportion pasta och sedan inget annat än grytan eller såsen till.

Kom på ett lätt sätt att få bukt med det här: en marinerad rödkålssallad som är så god att det inte ens märks att den är nyttig. Går att göra på ett kick och håller upp till en vecka i kylskåp, så det går inte ens att skylla på tidsbrist. (Och det går självklart att göra med vanlig vitkål, men då missar du den läckra färgen.)

 

Det här behöver du:
500 gram (ett litet huvud) rödkål
1,5–2 matskedar myntapesto (eller vanlig basilikapesto)
3 matskedar olivolja
Salt och peppar efter smak

 

 

 

Gör så här:
Finstrimla kålen och lägg i ett durkslag. Koka upp vatten och häll över. Skölj med kallt vatten och låt rinna av.
Vispa ihop pesto, olivolja, salt och peppar i en stor skål. Späd eventuellt med någon matsked vatten om den känns tjock.
Blanda kålen med pestodressingen.

Servera som sidosallad till vad du än äter till lunch eller middag.

Het vegofärspaj

Standard

Paj var länge sedan! Den här varianten testade jag att göra utan äggstanning (på grund av hade inga ägg) och det funkade ju fint ändå. Smakrik vegofärs blev en upplevelse för smaklökarna. Drar ner på mängden sambal om du vill ha en snällare variant.


Det här behöver du
 (4-5 portioner)
250 gram vegofärs (fryst)
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1-2 matskedar sambal oelek
2 matskedar barbecuesås
1 tesked salt
1 tesked svartpeppar
Eventuellt tre droppar liquid smoke
1,5 deciliter riven ost
125 gram smör
2 deciliter vetemjöl
1 deciliter dinkelmjöl
3 matskedar vatten
1 deciliter matlagningsgrädde

Gör så här
Börja med pajskalet. Blanda mjölsorterna, klicka i kallt smör och hacka ihop. Tillsätt det kalla vattnet och blanda snabbt ihop till en deg. Tryck ut den i en form och låt vila i kylen i 30 minuter.
Värm ugnen till 225 grader.
Skala och hacka gul lök och vitök. Blanda löken med vegofärs och tillsätt sambal oelek, barbecuesås, salt, peppar och eventuellt liquid smoke.
Förgrädda pajskalet i tio minuter. Fyll det med vegofärsröran och grädden, toppa med osten. Grädda pajen i cirka 30 minuter, den är klar när färgen är fin och fyllningen stelnat.

Servera med en sallad eller kokta grönsaker.

Vegofärsbullar med rostade rötter

Standard

Dags för en mustig rätt med husmanskostkänsla! De är typ som vegetariska köttbullar, men godare än originalet och inte alls särskilt runda. Jag hittade en halvskrynklig rotselleri i kylskåpet som tillsammans med några potatisar fick skjutsas in i ugnen och ta smak av färska rosmarin i slutet. Har du fler eller andra rotfrukter tillgängliga så är det bara att ösa på.

Det var en rätt som tog ganska lång tid att laga, men var god och mättande. De inlagda tomaterna som jag gjorde häromsistens smakade bra till. Maken och jag var dock överens om att vegofärsbullarna nog skulle behövt en sås. Testa gärna den här kalla ajvarsåsen som jag gjorde till fyllda paprikor i våras.

Det går utmärkt att frysa in de färdiga bullarna om inte allt går åt.

Det här behöver du (6 portioner)
500 gram vegofärs
1 gul lök
1 ägg
1 deciliter ajvar relish
1 chili (spansk peppar)
4–5 deciliter ströbröd
0,5 tesked salt
0,5 tesked svartpeppar
smör och olja till stekning
500 gram rotselleri
6–7 potatisar
1–2 färska kvistar rosmarin
Flingsalt och olivolja

Gör så här
Tina vegofärsen. Värm ugnen till 200 grader.
Blanda 2 deciliter ströbröd och 1 deciliter vatten i en bunke och låt svälla i några minuter. Häll resten av ströbrödet på en flat tallrik.
Skala och hacka löken. Ta bort stjälken på chilin och finhacka den. Blanda ner lök och chili i ströbrödet tillsammans med quorn, ägg och ajvar relish. krydda med salt och peppar. Rör om ordentligt. Forma bullar av färsen och rulla dem i ströbrödet på tallriken. Låt stå.

Skrubba rent potatisarna och skala rotsellerin. Skär i grova bitar och fördela på en plåt, ringla över olivolja och strö på flingsalt. Ställ in i ugnen i cirka 25 minuter.

Stek vegofärsbullarna i omgångar i smör och olja tills de fått färg och konsistensen hårdnat. Det tar en stund …

Ta ut ugnsplåten, rör om bland rotfrukterna och placera de färska rosmarinkvistarna överst. Låt baka i cirka 10 minuter till.

Ta ut plåten och släng rosmarinkvisten, som nu har delat med sig av doft och smak.

Servera vegofärsbullar och rotfrukter med valfri grönsak och inlagda gröna tomater (och ajvarsåsen då om du gjorde den).

 

Pasta gremolata

Standard

Trots att hösten kommit ganska långt vid det här laget har jag fortfarande kunnat skörda ätbara godsaker från min pallkrage. Nyligen tog jag in ett generöst fång slätbladig persilja.

Funderade lite på vad jag skulle göra med den. Kom att tänka på gremolata, som ju är en härlig röra som passar på det mesta. Men en så given sak måste jag väl ha gjort till bloggen redan? Nähä! Bot och bättring – här kommer min variant som jag serverade som en snabb lunch tillsammans med nykokt pasta.

Tror att jag hörde smaklökarna sjunga en andäktig lovsång,men det kan ha varit prasslet från löven i äppelträdet. Men gott var det!

Det här behöver du (fyra portioner)
2–3 deciliter persiljeblad
2 vitlöksklyftor
1 stor citron
1–2 deciliter olivolja
Flingsalt och grovmald svartpeppar efter smak
400 gram pasta

Gör så här
Finhacka vitlök och persiljeblad och placera i en bunke.
Riv i skalet från hela citronen och pressa i saften från halva.
Häll i en deciliter olivolja. Blanda ordentligt och smaka av med flingsalt och svartpeppar. Ta i mer olivolja om citronen är för påträngande. Rör igen.
Koka pastan enligt förpackningens anvisning. Häll av vattnet och ta tillbaka pastan i kastrullen. Häll i gremolatan och rör om så att allt fördelas i pastan. Servera genast.

Ostpaj

Standard

Det var ett tag sedan jag gjorde paj. Tycker att det är lite söligt och bökigt (den måste in i kylen och v i l a som en annan diva!). Men jag tycker alltid att det är värt besväret och det stämde även med denna smakrika ostpaj.


Det här behöver du
(4–5 portioner)
150 gram smör
3 deciliter vetemjöl
3 matskedar kallt vatten
4 ägg
140 gram ädelost
100 gram smakrik hårdost
2 deciliter matlagningsgrädde
Ett halvt kryddmått svartpeppar

 

 

Gör så här
Hacka ihop smör och mjöl, tillsätt det kalla vattnet och knåda snabbt ihop till en deg. Tryck ut den i en smord ugnsform med löstagbara kanter och ställ in i kylskåp mellan 30 och 60 minuter.

Värm ugnen till 225 grader

Grovriv ostarna och fördela sedan i pajbotten.

Vispa ihop ägg, matlagningsgrädde och svartpeppar och häll över osten.

Grädda pajen i cirka 45 minuter. Täck den med aluminiumfolie sista 10 minuterna så att den inte bränns.

Servera pajen med en enkel sallad och ett glas bubblande vatten.

Portobellopizza

Standard

För ganska många månader sedan (herregud – det närmar sig nog drygt ett halvår) tipsade en vän om en film där någon gjorde en pizza med portobellosvamp som botten. Jag minns inte vilken film eller var den fanns, men jag minns tydligt att rätten bara såg SÅ god ut!

Detta måste jag göra en vegetarisk variant av till bloggen tänkte jag. Snart, snart. Och så gick tiden, men den där synen låg och guppade i bakhuvudet och gjorde sig påmind. Och nu har jag äntligen kommit till skott med en egen variant!

Portobellopizza är en förrätt men den var så fantastisk att jag genast kände ett begär efter att göra en hel plåt och sluka allt själv. Testa om du vågar, den är lätt beroendeframkallande och dessutom väldigt enkel. Naturligt glutenfri om det är viktigt.

Det här behöver du (OBS beräknat per person – en pizza per förrätt, det blir lätt att multiplicera med antal människor)

1 stor portobellosvamp
2 cocktailtomater
1 matsked tapenade (olivröra)
2–3 matskedar tomatsås (egen eller färdig)
3 matskedar lagrad riven ost
2 matskedar parmesanost
En kvarts till en halv chilifrukt
2 matskedar olivolja
2 matskedar oregano
En kvarts vitlöksklyfta
1 kryddmått svartpeppar
Ett halvt kryddmått salt

Gör så här
Värm ugnen till cirka 250 grader.
Ta bort stjälken från svampen och putsa den. Finhacka vitlöken och blanda med oregano och olivolja. Pensla undersidan av svampen med blandningen och ställ på en ugnsplåt klädd med bakplåtspapper.

Finhacka chilin. Skär cocktailtomaterna i tunna skivor.
Bred tapenade och sedan tomatsås på svampens ovansida. Salta, peppra och strö chilin över. Fortsätt med den lagrade osten, tomatskivorna och slutligen parmesanost.

Ställ in plåten i ugnen och låt stå till osten smält och fått fin färg.

Servera gärna med en god liten sallad på ruccola och mild vinägrett. Njut!