Etikettarkiv: Veganskt

Falska kebabspett med muhammara

Standard

Smakrika och köttfria (”falska”) kebabspett med kryddig paprikaröra förbaskat lik en äkta muhammara – även om någon från Mellanöstern kanske inte håller med – och till det en sallad med fräschör och syra i perfekt harmoni.

Herregud. Jag hade superhöga förväntningar på den här rätten men de överträffades med råge. Här sitter jag och halvdreglar bara av minnet av måltiden.

Maken, den meste köttätaren här hemma, gav denna veganska rätt en femma i betyg ”av fyra möjliga”.

Tar tid att laga, men det gör ju inget när den ändå passar bäst till fest och helg och mycket går att förbereda.

Det här behöver du (4 portioner)
Muhammara
2 paprikor (gul, röd eller orange)
0,75 deciliter valnötter
3-4 matskedar olivolja
1 vitlökslyfta
1 tesked chilipulver
1 tesked paprikapulver
2-3 matskedar färskpressad citron
Salt efter smak

 

 

 

Kebabspett
400 gram anamma formbar färs
1 gul lök
3 vitlöksklyftor
1,5 matsked paprikapulver
0,5 matsked mald kummin
1 matsked spiskummin
1 knippe färsk bladpersilja
1 matsked olivolja
3 matskedar färskpressad citron
1 matsked sambal oelek
1,5 tesked svartpeppar
0,5 tesked salt

 

 

Sallad
1 deciliter bulgur
1 grönsaksbuljongtärning
200 gram romansallad
65 gram mangold
(ev. 30 gram ruccola)
3 små rödbetor
3 matskedar olivolja
Skal och saft av en citron
Salt och peppar efter smak

 

Gör så här
Börja med muhammara. Värm ugnen till 250 grader och sätt på grilleffekt.
Halvera paprikorna, ta bort stjälkar och fröhinnor.  Placera på ugnsplåt och pensla på olivolja. Låt grilla i ugnen tills de är helt svarta. Ta ut dem, lägg i plastpåse och knyt till. Låt dem vara i cirka 20 minuter och dra sedan av skalet.

Rosta valnötterna i en torr stekpanna och mixa sedan med grillad paprika, vitlök, chili, spiskummin, mald kummin, citronsaft och olivolja. Röran ska få en krämig konsistens.
Smaka av med salt och peppar och låt stå svalt medan du förbereder resten.

Fortsätt med salladen. Koka bulgur i vatten med grönsaksbuljongtärningen, det tar cirka 10-12 minuter. Låt svalna.

Skölj salladen och riv den i grova bitar. Blanda med mangold och ruccola i en stor salladsskål.
Skala och grovriv rödbetorna. Blanda ner i salladen. Riv i citronskal och pressa i juice från halva citronen. Salta, peppra och ringla i lite olivolja.
Blanda ner den svala bulgurn och rör ordentligt. Tillsätt salt, peppar, olivolja och mer citronsaft efter smak.

Tina vegofärsen i cirka 30 minuter. Förbered resten till spetten under tiden.
Skala och finhacka den gula löken. Skala vitlöksklyftorna. Skölj och finhacka bladpersiljan.

Blanda ihop gul lök, hackad persilja, citronsaft, kryddor och tinad färs i en stor bunke. Pressa i vitlöken. Jobba ihop färsen lite lätt så att alla smaker fördelas jämnt.

Trä upp färsen på grillspett i metall eller blötlagda träspett. (Jag tyckte faktiskt att det var lite svårt att få dem att stanna kvar på metallspettet – det går lika bra att bara forma till färsen till avlånga kebabkorvar utan ett spett i.)

Placera spetten på en ugnsplåt (eller på grillen) och grilla i 250 grader, 4–5 minuter per sida, tills de fått fin färg.

Servera spetten med sallad och muhammara och ett glas rött. NJUT!

Jamies Feijoada

Standard

Jag fick upp ögonen för Jamie Oliver när SVT sände program under namnet Nakna kocken någonstans runt millennieskiftet. Nu är det nya tider och jag följer honom på instagram. Trots att jag länge tyckt att det mesta han lagar till ser gott ut så har jag inte testat att prova något av hans recept. Nu blir det ändring. Jag hittade ett recept på Veggie Feijoada som såg så gott ut (på engelska här).

Jag har aldrig hört namnet förut. Tydligen är Feijoada en kötträtt från Brasilien (eller möjligen Portugal enligt ett upprört kommentarsfält) som han vegofierat. Det är alltid lite spännande att laga till något som en inte har en susning om hur det ska vara, men lite mer spänning i vardagen kan vi väl alla behöva.

Färsk koriander är inte för alla. Jag använde det för första gången och tyckte att det gav ett härligt smaksting.

Det här behöver du (4 portioner)
200 gram sötpotatis
2 rödlökar
2 vitlöksklyftor
sweet potato
1 paprika
½ squash
cirka 0,5 deciliter olivolja
100 gram kidney bönor
1 tesked malen koriander
1 tesked paprikakrydda
4 tomater
15 gram färsk koriander
Salt och svartpeppar efter smak
Till servering: fyra portioner ris och en klick naturell yoghurt (hoppa över den om du vill göra rätten vegansk)

Gör så här
Skala sötpotatis och skär den i bitar. Koka under lock i cirka 5 minuter, tills den är nästan mjuk, häll av vattnet och låt stå.
Skala och skär rödlöken i båtar. Skala och finhacka vitlöken. Skölj paprikan, ta bort stam och kärnor och skär den i fyrkanter. Halvera squashen och skiva halvorna. Häll av vätskan från kidneybönorna i en skål och spara den.

Skölj och hacka tomaterna i grova bitar. Hacka den färska koriandern, med stjälkar och allt. Spara några blad till serveringen.

Hetta upp olivolja i en stekpanna och fräs den avrunna sötpotatisen, rödlök, paprika och squash tills de fått färg och mjuknat något. Tillsätt kidneybönorna och låt fräsa i en minut till.

Koka riset i lättsaltat vatten.

Rör runt i stekpannan och tillsätt vitlök, mald koriander och paprikakrydda. Salta och peppra och låt fräsa vidare i tre minuter till.

Tillsätt tomaterna, korianderstjälkarna, vätskan från bönorna och två deciliter vatten i stekpannan. Låt koka upp och puttra i fem till tio minuter, tills grönsakerna är mjuka och vätskan kokat in något. Tillsätt mer vatten om grytan blir för tjock i konsistensen.

Smaka av och krydda mer om det behövs.

Servera med riset, färska korianderblad och en klick yoghurt.

Det veganska julbordet

Standard

I slutet av november börjar det. Ju närmare jul, desto fler. Vad? Sökningarna på ”vegetarisk julmat” som gör att nya läsare landar här på min blogg. Jag har ju en del recept uppe sedan tidigare och hade egentligen inte tänkt lägga upp några nya alternativ till köttet på julbordet, mest för att jag inte är något större fan av julmat.

Men så hände något. För ett par veckor sedan bjöd en vän in mig till ett arrangemang som Hållbarhetsgruppen, en gren inom Naturskyddsföreningen i Trollhättan, ordnade. ”Det vegetariska julbordet.” Som hittat!

Vi var ett drygt tjugotal som slöt upp och tog ansvar för olika rätter. Och när vi sedan sammanfattade vad vi lagat visade det sig att allt faktiskt inte bara var vegetariskt utan veganskt. Flera inslag är gamla kändisar, men några kanske kommer som en nyhet för dig precis som de gjorde för mig.

Här är hela julmenyn, med länkar till recept eller produktinformation där det är aktuellt.

KALLA RÄTTER
Senapstofu med dill, Skärgårdstofu med tångcaviar (rekommenderas!!), inlagd aubergine”sill”, Rödbetssallad, mimosasallad, ”julskinka”, grönkålssallad.
Vörtbröd, julknäcke, tunnbröd, mjölkfritt smör, vegocheddarost, senap, julmust.

VARMA RÄTTER
Vegobullar (läs receptet längre ned), prinskorv (färdiga, se test här), potatis, algfrestelse, vegetarisk jansons, vegetarisk jansons frestelse version trebrunkål, rödkål, stuvad spenat, finsk kålrotslåda, brysselkål, vegetariska revbensspjäll. 

GODISBORD
Ris á la Malta med saftsås, chokladbollar, vegansk fudge.

Mitt team på fyra personer lagade ”köttbullar” med ett superenkelt recept, av Anammas formbara färs – och den gjorde sannerligen skäl för namnet! De smakade riktigt bra, tror att även den mest inbitne köttätare skulle se detta som ett alternativ utan att knota (bara man inte säger något brukar det ju gå bra att byta ut kött mot vego!).

Det här behöver du (40–45 vegobullar)
850 gram Anamma formbar färs
1 gul lök
1,5 deciliter ströbröd
1 deciliter vatten
1,5 kryddmått malen kryddpeppar
1 tesked salt
Mjölkfritt margarin till stekning

Gör så här
Tina vegofärsen.
Blanda ströbröd med vatten och låt svälla i cirka tio minuter. Finhacka och stek löken tills den blir genomskinlig.

Blanda färs, kryddor och stekt lök. Tillsätt ströbrödsblandningen och rör tills smeten är smidig.

Fukta händerna med kallt vatten och forma smeten till jämna köttbullar.
Stek bullarna i omgångar i margarinet tills de fått fin stekyta och är genomstekta.

 

Stekta rödbetor

Standard

För några veckor sedan åt jag lunch med min mor på en av stadens mest anrika restauranger, med inriktning på främst italienskt men också annan klassisk krogmat. Jag hajade till när jag smakade på ett av tillbehören, en rödbeta. Den var rent fantastiskt god och jag blev tvungen att fråga vad de gjort med den. ”Först kokat, sedan stekt” blev svaret. Jag misstänkte att det var något med kryddningen också, men det slog servitrisen ifrån sig. ”Det kanske har kommit lite salladsdressing på den?” föreslog hon.

Jag måste ju prova! Den här varianten smakar inte som på restaurangen, men är väldigt god ändå.


Det här behöver du
(tillbehör till 4 personer)
1 kilo rödbetor
2 matskedar olivolja
2 matskedar färskpressad citronsaft
salt

 

Gör så här
Koka rödbetorna mjuka i lättsaltat vatten, det tar 35 till 45 minuter beroende på storlek.

Häll över dem i ett durkslag och spola över kallt vatten. Skär av topp och botten och gnid av skalen.

Skär större betor i halvor och låt dem svalna.

Stek rödbetorna i olivolja tills de fått fin yta, pressa citronsaft över och salta lätt.

Servera som huvudsakligt tillbehör till en huvudrätt eller som en liten rätt på buffébordet. (Passar även till kommande julbord, men låt inte den röda färgen begränsa dig till blott en säsong på året.)

 

Libanesisk gryta

Standard

Det här är en rätt inspirerad av något som ICA kallar ”Khaleet – syrlig libanesisk ratatouille”.  Själv kallar jag den Libanesiskt gryta, eftersom jag tycker att den har väldigt lite med ratatouille att göra men däremot funkar fint som en vardagsgryta. (Är du sugen på en riktigt god ratatouille kan jag rekommendera detta recept.)


Det här behöver du
(6 portioner)
500 gram potatis
500 gram aubergine
500 gram zucchini
2 gula lökar
1 deciliter rapsolja
2 burkar krossade tomater (à 400 g)
2 deciliter urkärnade oliver (valfri färg)
3 matskedar balsamicovinäger (eller helst granatäpplesirap om du kommer över det)
2-3 matskedar färskpressad citronsaft
Salt och svartpeppar efter smak

 

Gör så här:
Skala och skär potatisen i centimeterstora tärningar. Skölj och skär aubergine och zucchini i cirka 2 centimeter stora tärningar. Skala och skär löken i skivor.

Fräs löken i oljan i en stor gryta. När den är glansig och mjuk blandar du ner potatis, aubergine och zucchini i omgångar. Låt fräsa i 8-10 minuter. Tillsätt de krossade tomaterna och pressa i citronsaften. Salta och peppra. Rör om, sänk värmen och lägg på lock. Låt småkoka ca 15 minuter.
Tillsätt oliver och balsamvinäger (alternativt granatäppelsirap). Fortsätt koka tills alla grönsaker är mjuka. Smaka av med salt, peppar och eventuellt mer citronsaft.
Servera med lite bulgur till, och varför inte förra veckans side kick marinerad rödkålssallad.

Marinerad rödkålssallad

Standard

Tidigare i höstas följde jag SVT-serien Bästa dieten. Inte för att jag tänkt gå på någon diet, men jag var ändå nyfiken på hur deltagarna skulle påverkas av att äta LCHF, veganskt, 5:2 och sist men inte minst: tallriksmodellen, som baseras på livsmedelsverkets rekommendationer. Den sista är kanske närmast min egen matfilosofi; ät av det mesta, men lite mindre av något och mer av annat.

Jag fick mig en liten tankeställare. Det är nog inte riktigt så mycket grönsaker som det borde på min egen tallrik. Trenden är dessutom nedåtgående, vi var mycket noggrannare med den där broccolibuketten för några år sedan. I dag kan det lätt bli en jätteportion pasta och sedan inget annat än grytan eller såsen till.

Kom på ett lätt sätt att få bukt med det här: en marinerad rödkålssallad som är så god att det inte ens märks att den är nyttig. Går att göra på ett kick och håller upp till en vecka i kylskåp, så det går inte ens att skylla på tidsbrist. (Och det går självklart att göra med vanlig vitkål, men då missar du den läckra färgen.)

 

Det här behöver du:
500 gram (ett litet huvud) rödkål
1,5–2 matskedar myntapesto (eller vanlig basilikapesto)
3 matskedar olivolja
Salt och peppar efter smak

 

 

 

Gör så här:
Finstrimla kålen och lägg i ett durkslag. Koka upp vatten och häll över. Skölj med kallt vatten och låt rinna av.
Vispa ihop pesto, olivolja, salt och peppar i en stor skål. Späd eventuellt med någon matsked vatten om den känns tjock.
Blanda kålen med pestodressingen.

Servera som sidosallad till vad du än äter till lunch eller middag.

Pasta gremolata

Standard

Trots att hösten kommit ganska långt vid det här laget har jag fortfarande kunnat skörda ätbara godsaker från min pallkrage. Nyligen tog jag in ett generöst fång slätbladig persilja.

Funderade lite på vad jag skulle göra med den. Kom att tänka på gremolata, som ju är en härlig röra som passar på det mesta. Men en så given sak måste jag väl ha gjort till bloggen redan? Nähä! Bot och bättring – här kommer min variant som jag serverade som en snabb lunch tillsammans med nykokt pasta.

Tror att jag hörde smaklökarna sjunga en andäktig lovsång,men det kan ha varit prasslet från löven i äppelträdet. Men gott var det!

Det här behöver du (fyra portioner)
2–3 deciliter persiljeblad
2 vitlöksklyftor
1 stor citron
1–2 deciliter olivolja
Flingsalt och grovmald svartpeppar efter smak
400 gram pasta

Gör så här
Finhacka vitlök och persiljeblad och placera i en bunke.
Riv i skalet från hela citronen och pressa i saften från halva.
Häll i en deciliter olivolja. Blanda ordentligt och smaka av med flingsalt och svartpeppar. Ta i mer olivolja om citronen är för påträngande. Rör igen.
Koka pastan enligt förpackningens anvisning. Häll av vattnet och ta tillbaka pastan i kastrullen. Häll i gremolatan och rör om så att allt fördelas i pastan. Servera genast.